Didaktisk modell

namnlos

Jag har valt att göra en väldigt enkel modell till denna uppgift, med centrala faktorer såsom läroplan, elever, lärare, målsättningar (lärandemål) och bedömning samt inkludering. Jag utgår i min modell från att eleverna är i centrum av den enkla anledningen att vi inte skulle ha undervisning om vi inte hade elever. Det är ändå för eleverna vi har dessa faktorer jag nu valt att omringa eleverna med i denna modell.

Som speciallärarstuderande vill jag se varje individs möjlighet till utbildning och att lära sig. Som lärare bör du komma ihåg att alla elever är olika och kanske kommer från andra kulturer och hemförhållanden. Det kan vara svårt för en lärare att tillgodose alla elevers behov i och med att allas behov är unikt. Alla barn lär sig inte bäst på samma sätt, och alla har inte samma intressen. Det är så mycket som gör läraryrket svårt; Hur ska man egentligen hitta en modell som fungerar för alla elever? Och framför allt, vad ska man prioritera först?

Undervisningen utgår från läroplanen, det är därför jag valt att lägga läroplanen högst upp i min modell. Alla faktorer i min modell hänger på något sätt ihop så jag har valt att göra min modell i ett sorts diagram, där alla faktorer någonstans flyter samman till en helhet. Medsols går vi vidare till lärandemålen och bedömningskriterier som är centrala delar av undervisningen i skolan. Lärandemålen och målsättningarna ger både lärarna och eleverna en inblick i vad som ska läras och vad som förväntas av dem. I den nya läroplanen har nu elevernas egen utvärdering och bedömning börjat föras fram, vilket också ger en ny utmaning för lärarna.

Läroplanen nämner bedömning som en respons till eleverna, en respons som ger eleverna en uppfattning om sig själva “som lärande individer”. Bedömningen ska hjälpa eleven att förstå sina framsteg men också vara motiverande.¨Malin Granqvist och Anna-Karin Holmlund (2016) har i sitt examensarbete i specialpedagogik skrivit om hur betyg och bedömning påverkar lärare, elever samt kunskapssynen. De nämner också bedömning och betyg som något som ger eleverna motivation, men nämner samtidigt att flera lärare anser att skolan alltmer börjar handla om resultat. Det framkommer också en oro för att tester och prov kommer att styra undervisningen helt. Jag vill här också ta fram titeln från en artikel av Katarina Schenker (2014): “Likvärdig bedömning ≠ likvärdig undervisning”. Det här vill säga att alla inte har samma förutsättningar för inlärning. Fastän alla barn bedöms lika, behöver en del mera stöd för att komma till samma slutresultat.

“En del behöver mer för att få lika mycket”

Lärarna har ett svårt uppdrag eftersom det finns många olika syner på undervisning och lärande. Som lärare ska du kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare och också ha ett gott samarbete med föräldrarna.

Jag är speciallärarstuderande och utgår därför både från en klasslärares syn på undervisning och speciallärarens. Principen om en skola för alla innebär att alla elever är olika, men att alla behov ska försöka tillgodoses och att alla elevers unika egenskaper är en tillgång också i undervisningen (Wermelin, 2012, s. 11). Det här utgör en viss komplexitet i undervisningen och skolan med tanke på att undervisningen ska tillgodose flera typer av inlärningsstilar och svårigheter. Här kommer faktorer som differentiering och inkludering med, som jag också nämnt i min didaktiska modell.

Det är ju fakta, att om läroplanen ändrar på något sätt så påverkas det mesta i skolan. Miljön, eleven och läraren är bestående, men deras syn på undervisning förändras. Eleverna påverkar ju också undervisningen. Oavsett om det handlar om speciallärarens eller klasslärarens undervisning, påverkar elevernas emotionella och kognitiva situation undervisningen till någon mån (Linikko, 2009). Läraren väljer ganska långt hur hen bygger upp sin undervisning, men valen grundar ju sig förstås också på eleverna.

 

Källor:

Granqvist, M., & Holmlund, A.-K. (Hösten 2016). Man går till skolan för att göra saker, bli bedömd och visa upp sig, inte för att lära sig – En litteraturstudie om hur betyg och bedömning påverkar, lärare, elever och kunskapssyn. Kalmar, Växjö, Sverige. Hämtat från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1044887/FULLTEXT01.pdf

Linikko, J. (2009). “DET GÄLLER ATT HITTA NYCKELN” – Lärarens syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan. Stockholm. Hämtat från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:200384/FULLTEXT01.pdf

Schenker, K. (den 26 september 2014). idrottsforum. Hämtat från Likvärdig bedömning ≠ likvärdig undervisning: http://idrottsforum.org/forumbloggen/likvardig-undervisning-%E2%89%A0-likvardig-bedomning/

Wermelin, L. (Våren 2012). Möjligheter och hinder kring inkludering och samverkan mellan grundsärskola och grundskola. Linnéuniversitetet, Sverige. Hämtat från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:610582/FULLTEXT01.pdf

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014

 

 

 

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s